DE MEST LÄSVÄRDA INLÄGGEN

LÄSER DU MIN BLOGG?

29/07/2018

1/7
Please reload

SENASTE INLÄGGEN
Please reload

BLOGGENS ARKIV
Please reload

EN KULEN NATT

Med ett ryck vaknar jag med att det är bäcksvart i sovrummet. Jag greppar snabbt att det fortfarande är natt. Gissar på att klockan är 03:00 på natten och barnet bredvid mig är klarvaket. Det enda jag uppfattar är en gestalt av mitt vackra barn med hennes tunna lockar utspretandes bakom öronen. Hon bökar sig fram i mörkret till mig och det märks att det är ansträngande trots att vi bara ligger en liten bit ifrån varandra. Jag själv känner mig inte klarvaken och jag dividerar med mig själv om jag bara ska vända mig om och försöka sova vidare, mina ögon känns tunga och de är inte redo för att vakna - jag vill inte vakna.

 

Barnet har nu klättrat upp på mig och kräver min närhet och gör valet åt mig;- att vakna. Jag försöker så gott jag kan hålla mig sömning och vänder mig om försiktigt och lägger henne täntintill mig, hon accepterar med lätthet. Mitt barn är inte heller redo för att vakna, men det är något som håller henne vaken. Ögonen har börja vänja sig med mörkret och jag har börjat kunna urskilja vad som är vad. Jag tittar ner på mitt fina barn och ser hur hon nöjt ammar vid mitt bröst. Jag lägger min arm runtom henne och känner hennes pyjamas vecklas under min arm. Känner hennes djupa andetag mot min egna mage och tillåter mig själv att hoppas på att det bara var ett kort uppvak och börjar falla till söms.

 

Det känns för tyst och jag har fallit för kroppens vilja att somna och det är en rädsla jag har inom mig, att sova meda mitt barn är vaket. Jag spärrar upp ögonen hastigt och vaknar med att barnet står upp i sängen med min mobil. Hon ser alltför nöjdsam ut och undrar vad hon ska göra med den. Jag tar snabbt ifrån henne mobilen och lägger henne återigen vid mitt bröst. Denna gång var det inte lika rofyllt, och jag känner hur ångesten kryper inom mig. Behöver jag kliva upp? Ska vi starta dagen redan nu? Jag vrider mitt huvud mot min sambo som ligger sovandes brevid oss. Rösten som har ekat i mitt huvud sedan jag blev väckt frestar mig med sin lockelse ”vänd dig om, låt henne böka, vrida om, och somna bara” Tankarna om att släppa taget och låta pappan ta hand om vår gemensamma skatt är lockande, men mitt mammahjärta, mitt kontrollhjärta trotsar viljan att somna och jag försöker återigen lägga henne vid bröstet - barnet vägrar och rullar runt, kryper runt. Jag känner hur värmen stiger och jag kastar av mig täcket. Tanken slår mig att hon kanske också är varm? Jag tar henne till mig, knäpper upp pyjamasen smått frustrerat och hoppas på att hon ska känna sig lite svalare. Hon lägger sitt huvud ömt mot kudden och försöker somna om, men lockeles för katten gör barnet piggare än någonsin.

 

Jag har förlorat striden. Katten som har cirkulerat runt sängen en stund har vunnit min dotters uppmärksamhet. Jag reser mig motståndskraftigt upp och gnuggar ur mina ögon för att känna mig skärpt, för att kunna se ordentligt. Barnet ligger platt på magen och skjuter sina små ben upp och ner från golvet. Babblar för sig själv och sänker sitt huvud mot kattens mjuka kurrande mage. Ber om att få byta plats med min sambo, som försökt hållt sig sovande under tiden, så jag kan ligga ytterst. Vi har den oskrivna regeln att en av oss måste vara vaken under natten om barnet är det. Rösten inom mig är borta och jag accepterar att min dag har börjat, gnuggar upp ögonen en gång till för att känna mig vaken och kan vaka över katten och barnets lek.

 

”Vad är klockan” mumlar min halvsovandes sambo ”Den är kvart över fyra så du kan sova 1,5 timme till” svarar jag tillbaka och lägger mig till rätta och tittar nöjdsamt på min dotter som leker med katten. Från ingenstans kliver hon upp och vandrar fram till mig, vill lägga sig brevid bröstet igen. I några minuter känns det som att vi kanske kommer kunna somna om, men så fort den tanken har växt sig starkt så rycker barnet till och klättrar hänsynslöst över mig och vill till pappa.

Jag vaknar till med ett ryck, det är ljust ute och barnet sover nöjt bredvid mig och jag tillåter mig själv att blunda och sova vidare.

Taggar:

Dela på Facebook
Please reload